Siirry sisältöön

Ingångssida Verksamhet och mål Underhållet av vägnätet Broar

Broar

En brorenovering på gång.

NTM-centralen i Nyland ansvarar för broarna i Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. I landsvägsnätet på området finns ca 3055 broar, vilket motsvarar 30 procent av alla broar i landet (enligt ytan) och 20 procent av alla rörbroar i landet (enligt antalet). Återanskaffningspriset för broarna är cirka 3,0 miljarder euro.

När det gäller underhållet av broarna i landsvägsnätet hör 3015 broar till NTM-centralen i Nyland. Underhållet av de övriga 40 broarna på riksväg 1 och 7 ligger på tjänsteproducenterna för livscykelprojekten.

Broarnas säkerhet och livslängd säkerställs genom att de underhålls. I takt med att broarna åldras ökar betydelsen av underhåll. Väganvändarna märker oftast inte att en bro är i dåligt skick förrän trafiken på bron måste begränsas eller bron repareras.

Beroende på finansieringsbeloppet reparerar och bygger vi om ca 20–30 broar varje år. Finansieringsbeloppet varierar och har de senaste åren uppgått till 15–20 miljoner euro. De största utmaningarna för broarnas del är åldersfördelningen. Största delen av broarna byggdes på 1960–1990-talen och kräver snart grundlig reparation. Nu totalrenoveras broarna från 1960–1970-talen och deras planerade bärkraft är lägre än de nuvarande kraven. Därför måste flera broar som ska repareras också byggas om eller förstärkas för att klara av de större axel- och totallaster som den nuvarande fordonsförordningen tillåter.

Då man endast beaktar broarnas skick är åtta av alla broar på området för NTM-centralen i Nyland i behov av ombyggnad (konditionskategori 1) och cirka 1230 broar (konditionskategori 2 och 3) kräver grundlig reparation inom den närmaste framtiden. När man också beaktar broarnas bärighetsbrister måste cirka 30 broar byggas om och cirka 1 392 broar repareras.

Den nuvarande finansieringsnivån är inte tillräcklig för de nödvändiga ombyggnaderna och reparationerna. I följande tabell anges antalet broar i respektive konditionskategori.

Tabell: Broarna enligt konditionsklass

Konditionsklass BroarAndel av alla broar
1Mycket dålig – reparationen är försenad80,3
2Dålig – behöver repareras nu1053,5
3Nöjaktig – behöver repareras snart112537,3
4God – mindre underhållsbehov160153,1
5Mycket god – inget underhållsbehov1625,3
Ingen klassificering140,5
Sammanlagt3015100,0

Ökningen av reparationsskulden på grund av försämringen av broarnas skick har kunnat bromsades upp med rättidiga reparationer. Utvecklingen vänds dock lätt i en sämre riktning på grund av att många broar kommer in i åldern för grundlig reparation, och på grund av att reparationerna är dyra. När finansieringen minskar är det tydligt att reparationsskulden ökar. Broarnas åldersstruktur borde beaktas när anslag beviljas.

Prioriteringen av reparationer och förnyelser av broar är inte helt entydig. En viktbegränsad bro i dåligt skick kan ge en omväg på upp till 30 km för jord- och skogsbrukare. I städerna och i deras närhet är vägnätet tätare och omvägarna därför kortare. Broarna på landsbygden är smala, medan de i städerna och i deras närhet är bredare, vilket gör det möjligt att reparera dem i flera steg utan omväg.

Även om det verkar lättare och smidigare att reparera eller förnya broar i städer än på landsbygden kan det ta flera år att påbörja reparationsarbetet. I städerna är det ofta nödvändigt och lönsamt att bredda bron i samband med reparationen eller att på annat sätt förbättra vägsträckan i ett något längre område än bron. Det kan i sin tur kräva att en ny vägplan utarbetas och godkänns, vilket kan ta 1–2 år beroende på objekt. Även för förnyelse av broar över vattendrag ska man avsätta åtminstone ett år för att få vattentillstånd enligt vattenlagen. Exempel på projekt i stadsregionerna som kräver flera års förberedelser är Vanå bro i Tavastehus och broarna i Parkstad på Ring III i Vanda.