Siirry sisältöön

Ingångssida Verksamhet och mål Underhållet av vägnätet Broar

Broar

En brorenovering på gång.

NTM-centralen i Nyland ansvarar för broarna i Nyland, Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland. I landsvägsnätet på området finns ca 3 000 broar, vilket motsvarar 28 procent av alla broar i landet (enligt ytan) och 19 procent av alla rörbroar i landet (enligt antalet). Återanskaffningspriset för broarna är cirka 2,9 miljarder euro.

Antalet broar som lyder under NTM-centralen i Nyland ökar i början av 2021 med 38 broar när Itis ansluter sig till Päijänne-Tavastland.

Inom verksamhetsområde för NTM-centralen i Nyland finns cirka 3 000 broar, som motsvarar cirka 28 procent av hela landets egentliga broar.

 

Inom NTM-centralen i Nylands verksamhetsområde ligger cirka 19 procent av hela landets rörbroar.
Bilderna: NTM-centralen i Nyland ansvarar för en betydande del av vårt lands broegendom. Källa: Trafikledsverkets broar 1.1.2019, Trafikledsverkets statistik 1/2019.

Broarnas säkerhet och livslängd säkerställs genom att de underhålls. I takt med att brobeståndet åldras ökar betydelsen av underhållet. Väganvändarna märker oftast inte att en bro är i dåligt skick förrän trafiken på bron måste begränsas eller bron repareras.

Beroende på finansieringsbeloppet reparerar och bygger vi om ca 20–30 broar varje år. Finansieringsbeloppet varierar och har de senaste åren uppgått till 15–20 miljoner euro. De största utmaningarna för broarnas del är åldersfördelningen. Största delen av broarna byggdes på 1960–1990-talen och kräver snart grundlig reparation. Nu totalrenoveras broarna från 1960–1970-talen och deras planerade bärkraft är lägre än de nuvarande kraven. Därför är flera broar som ska repareras också i behov av ombyggnad eller förstärkning för att klara av de större axel- och totallaster som den nuvarande fordonsförordningen tillåter.

Största delen av broarna har byggts på 1960–1990-talen och de har snart uppnått åldern för grundliga reparationer.
Bild: Åldersfördelning för broarna inom området för NTM-centralen i Nyland. Under de närmaste åren kommer ett stort antal broar som byggdes under 1960–1990-talen att repareras. Broarna måste stärkas och byggas om för att uppnå tillräcklig bärkraft. En del av broarna som ska repareras finns på leder med mycket stora trafikmängder. Källa: Trafikledsverkets kompetensstrukturregister.

Klassificeringen av broarnas skick på området för NTM-centralen i Nyland

Klassificeringen av vägegendomens skick är enhetlig för alla delområden inom väghållningen och grundar sig på publikationen Enhetlig serviceklassificering av vägegendomens skick (Vägförvaltningens utredningar 32/2004) och på beslutet som fattades av Vägförvaltningens direktion den 20 augusti 2004 om att införa en enhetlig klassificering i fem kategorier för att beskriva vägegendomens skick.

Det primära syftet med klassificeringen är att dela in broarna i kategorier enligt deras underhållsbehov. Kategorierna kan förenklat beskrivas på följande sätt:

1 Mycket dålig – reparationen är försenad

2 Dålig – behöver repareras nu

3 Nöjaktig – behöver repareras snart

4 God – mindre underhållsbehov

5 Mycket god – inget underhållsbehov

Klassificeringen ger dock en för optimistisk bild av broarnas skick. I praktiken kräver betongbroar i kategorin Nöjaktig (3) redan grundlig reparation, i kategorin Dålig (2) är man i allmänhet redan sen med reparationen och gällande broar i kategorin Mycket dålig (1) är ofta den enda förnuftiga åtgärden att bygga om bron.

Då man endast beaktar broarnas skicka är åtta av alla broar på området för NTM-centralen i Nyland i behov av ombyggnad (konditionskategori 1) och cirka 990 broar (konditionskategori 2 och 3) kräver grundlig reparation inom den närmaste framtiden. När man också beaktar broarnas bärighetsbrister måste cirka 30 broar byggas om och cirka 970 broar repareras. När Itis ansluter sig till Päijänne-Tavastland uppskattas antalet broar som ska byggas om till cirka 35 och antalet broar som ska repareras till cirka 990.

Den nuvarande finansieringsnivån är inte tillräcklig för de nödvändiga ombyggnaderna och reparationerna. I följande tabell anges antalet broar i respektive konditionskategori.

Tabell: Broarna enligt konditionsklass

KonditionsklassBroarAndel av alla broar
180,3
21083,6
387929,3
4178859,5
51986,6
Ingen klassificering230,8
Sammanlagt3004100,0

 

Broarna byggda efter 1950 till 2019 per konditionskategori.
Bild: Broarna enligt konditionskategori och byggår.

 

Det är särskilt oroväckande att de flesta broar som kräver åtgärder i framtiden byggdes på 1960-, 70- och 80-talen. På bilden ovan presenteras broarna enligt konditionskategori och byggår. Den största utmaningen gäller broarna i konditionskategori 3, som presenteras med grå färg.

Försämringen av broarnas skick har nu temporärt kunnat hejdas. Utvecklingen vänds dock lätt i en sämre riktning på grund av att många broar kommer in i åldern för grundlig reparation och på grund av att reparationerna är dyra. När finansieringen minskar är det tydligt att reparationsskulden ökar. Broarnas åldersstruktur borde beaktas när anslag beviljas.