Siirry sisältöön

Ingångssida Verksamhet och mål Underhållet av vägnätet Belagda vägar

Belagda vägar

Beläggningsarbete pågår på stamväg 50.

Det belagda vägnätet delas in i olika underhållsklasser

Det belagda vägnätet är indelat i förbindelseledsspecifika underhållsklasser enligt trafikmängden, förbindelseledstanken och övrig information som beskriver de lokala trafikbehoven. Utifrån förbindelseledstanken borde en väg sammanlänka viktiga landskaps- eller regioncentrum, vara en del av en betydande transportrutt för näringslivet, vara en del av en betydande resekedja eller leda till betydande hamnar eller gränsövergångsställen för att höra till den högsta underhållsklassen. Finansieringen har stor inverkan på beläggningsåtgärderna på vägarna i de olika underhållsklasserna. Enligt de nationella riktlinjerna ska beläggningarnas skick på de livligast trafikerade vägarna prioriteras, vilket medför att skicket på övriga vägar försämras då finansieringen inte är tillräcklig. På längre sikt är situationen problematisk för samhället i allmänhet och väganvändarna i synnerhet.

Beläggningsfinansieringen för 2020 är betydligt större än för 2019, vilket möjliggör beläggning av flera objekt i det lägre vägnätet. Även om finansieringsnivån steg är den i förhållande till behovet inte tillräcklig för det lägre vägnätet – men trenden är ändå den rätta. Detta förklaras av de stora reparationskostnaderna för objekt i det lägre vägnätet, eftersom man ofta är tvungen att utöver beläggningsarbetet vidta åtgärder i konstruktionen.

NTM-centralen planerar sommarens beläggningsarbeten under vintern. Med hjälp av mätresultat och andra data samt prognoser bestämmer sakkunniga vilka beläggningsprojekt som ska genomföras så att arbetena utförs så effektivt som möjligt.  Största delen av beläggningsobjekten i det livliga vägnätet bekräftas på våren i månadsskiftet maj-juni när vårens mätningar av vägarnas skick har slutförts. Skador som observeras under våren kan fortfarande läggas till i sommarens program. Beläggningsarbeten utförs sommartid, från maj till oktober. Även vägmarkeringarna förbättras under sommaren.

Växlande vinterföre sätter beläggningens hållbarhet på prov

Största delen av beläggningsobjekten finns på livliga vägar, som slits snabbt vintertid på grund av slitage från dubbdäck och stora trafikmängder. Den uppskattade ökningen av trafikmängderna och återkommande snöfattiga och milda vintrar kan påskynda slitaget på beläggningarna i framtiden. Eftersom beläggningsobjekten måste prioriteras i synnerhet utifrån trafikmängderna och underhållsklassificeringen, bestämmer den tillgängliga finansieringen hur många objekt i det lägre vägnätet som kan åtgärdas. Orsaken till beläggningsskador i det lägre vägnätet är ofta att vägkonstruktionens bärighet har gett vika, varvid man förutom beläggningsarbetet också måste förbättra vägens konstruktion. Då är kostnaderna för objektet mångdubbelt högre än om endast beläggningen förnyas. På vägar med lite trafik kan tillräckliga beläggningsåtgärder inte heller vidtas i förhållande till behovet.

Beläggningsskador repareras i allt högre grad genom att vägytan lappas, eftersom det av kostnadsskäl inte är möjligt att förnya hela beläggningen så ofta som det skulle behövas. I synnerhet på vägar med mindre trafik repareras beläggningsskador och detta arbete utförs förutom genom underhållsentreprenader även genom separata reparationsentreprenader. När beläggningarna är i dåligt skick har man också varit tvungen att sätta upp bestående varningstecken och till och med sänka hastighetsbegränsningen.

Mot förebyggande underhåll av beläggningar

Under de senaste åren har man i allt högre grad fokuserat på förebyggande underhåll av beläggningarna enligt de tillgängliga resurserna. Ett exempel på detta är förbättringsentreprenaden som inleddes år 2020 för att förbättra underhållet av dräneringen av belagda vägar. I entreprenaden granskas dräneringens funktion och målet är att säkerställa att dräneringen i första hand fungerar på vägar som belagts under de senaste åren eller på vägar som ingår i programmet under de närmaste åren. Kantvallar som förhindrar att vattnet rinner bort från vägytan, igenväxta sidodiken, täppta vägtrummor samt ständigt fuktiga vägkonstruktioner som dessa orsakar leder till förtida skador på beläggningen och till problem med vägkonstruktionens bärförmåga.

År 2018 inledde NTM-centralen i Nyland, Trafikledsverket och Roadscanners Oy i samarbete det tioåriga forsknings- och utvecklingsprojektet “Förebyggande underhåll av beläggning och programmering av reparationer” (PEHKO). Målet är att hejda ökningen av antalet vägar med dålig beläggning genom att utnyttja den nyaste mättekniken och förlänga beläggningarnas livslängd. PEHKO-projektet fokuserar huvudsakligen på Hyvinge underhållsentreprenad och omfattar sammanlagt 860 kilometer belagda vägar. På området görs årligen bland annat laserskanningsmätningar och målet är att utifrån mätningarna identifiera ställen som skadas snabbt och reparera dem i ett så tidigt skede som möjligt då kostnaderna är låga. Metoder för att öka livslängden är bland annat att öka tjockleken på beläggningarna och att dränera vägen.

Vägmarkeringarna är också en viktig del av underhållet av de belagda vägarna och underhållet och förnyandet av dem hänger i hög grad samman med förnyandet av beläggningarna. Eftersom vägmarkeringarna ökar säkerheten prutar man inte på finansieringen av dem, även om vägen annars skulle vara i dåligt skick. Underhållet och förnyandet av vägmarkeringarna ingår i serviceavtalen. Området för NTM-centralen i Nyland är indelat i två serviceavtal.