Trafiksystemarbete – planering, genomförande och uppföljning 

Trafiksystemet består av trafiknät och trafiktjänster samt information och trafikstyrning.  Till trafiknätet hör bland annat vägar, gator, farleder, hamnar och flygplatser och trafiknätet trafikeras av kollektivtrafik, personbilar, långtradare, gående och cyklister.

Att underhålla och utveckla trafiksystemet är alltid starkt kopplat till markanvändning, boende, arbetsplatser och områdets servicestruktur. Lösningarna ska dessutom anpassas så att de tillgodoser behoven hos olika trafikantgrupper och transporter så väl som möjligt. Samtidigt måste man också se till att olägenheterna för miljön är så små som möjligt.

I Finland bereds den första riksomfattande trafiksystemplanen och dess åtgärdsprogram för 2021–2032. Målen i planen betonar hållbar rörlighet särskilt i stadsregionerna, hela Finlands tillgänglighet samt trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet. Dessa mål måste även NTM-centralen främja i sitt arbete.

Samordningen av många slags behov och mål är en väsentlig del av all verksamhet vid NTM-centralen i Nyland, mest konkret tar den sig uttryck i trafiksystemarbetet. Trafiksystemarbetet omfattar gemensam planering, deltagande och kontinuerlig samordning av åtgärder över förvaltningsgränserna. NTM-centralen i Nyland deltar i planeringen av markanvändningen och regionutvecklingen, trafiksäkerhetsarbetet, miljösamarbetet samt planeringen av gående och cykling, kollektivtrafik, transporter och trafiktjänster.

NTM-centralens uppgift i det regionala trafiksystemarbetet är att försäkra trafiksäkerheten, trafiksmidigheten och att de nationella målen förverkligas, att vägnätet utvecklas långsiktigt och att miljöskadorna minimeras. NTM-centralen samarbetar inom ramen för trafiksystemarbetet på alla planeringsnivåer särskilt med tanke på väghållningen, men med beaktande av alla färdsätt. NTM-centralen genomför trafiksystemplanerna för väghållningens del tillsammans med bland annat Trafikledsverket och kommunerna. NTM-centralen är även behörig myndighet för kollektivtrafiken på en del av områdena.

Planering av trafiksystem och markanvändning

I trafiksystemplanen sammanställs kommunernas, statens och andra regionala aktörers gemensamma syn på utvecklingen av trafiksystemet med beaktande av bland annat markanvändningens, bostadsproduktionens och näringarnas behov. På området för NTM-centralen i Nyland utarbetas trafiksystemplanerna av landskapsförbunden samt Helsingforsregionens trafik (HRT). Trafiksystemplanerna uppdateras vanligtvis med intervaller på cirka fyra år. NTM-centralen deltar i utarbetandet, främjandet och uppföljningen av planerna.

Inom verksamhetsområdet för NTM-centralen i Nyland utarbetas trafiksystemplaner och landskapsplaner för tre landskap. Vid Nylands förbund utarbetas utöver landskapsplanen även trafiksystemplaner för Östra Nyland och Västra Nyland. Planerna uppdateras 2020. Helsingforsregionens trafik HRT ansvarar för trafiksystemplaneringen inom Helsingforsregionen som en del av MBT 2019-planen, som håller på att beredas. Under våren 2020 förhandlade staten och kommunerna om MBT-planen.

I Egentliga Tavastland och Päijänne-Tavastland utarbetar landskapsförbunden landskapsplaner och ansvarar för trafiksystemplanerna på sina områden. Trafiksystemplanen för Päijänne-Tavastland uppdaterades 2019 och i Egentliga Tavastland pågår uppdateringsarbetet. För Lahtis stadsregion håller det första MBT-avtalet på att utarbetas.

Kommunerna ansvarar för en noggrannare planering på general- och detaljplanenivå samt för gatunätet. Kommunerna och NTM-centralerna samarbetar tätt med kommunerna i frågor som gäller trafiksystemet. NTM-centralerna ger också utlåtanden om planerna och gör upp gemensamma planer för utveckling och markanvändning i anslutning till trafiksystemet.

Förutsättningarna för ekonomisk verksamhet 

Ekonomins långvariga nedgång på 2010-talet lyfte näringslivets och logistikens behov till ett viktigt väsentligt tema i inriktningen av väghållningsåtgärder. Detta tar sig uttryck i en förbättring av viktiga transportrutter samt till exempel som ett behov av att utveckla rastplatser för den tunga trafiken och även beakta behoven hos långtradare med större längd eller vikt än tidigare, det vill säga HCT-transporter (High Capacity Transport) i vägnätet.

Kontakten med näringslivet har intensifierats. Man har samarbetat till exempel i planeringen av anslutningar, och näringslivet har också ibland deltagit i projektkostnaderna. Målet är att trygga regionens ekonomiska konkurrenskraft genom att skapa smidiga och säkra trafikförbindelser för transporter och pendlare.

Främjande av hållbar rörlighet 

NTM-centralen i Nyland främjar gående och cykelåkning på många sätt; bland annat genom att bygga leder, underfarter och övergångsställen. Samma åtgärder förbättrar ofta också trafiksäkerheten. Infrastrukturen för kollektivtrafiken i landsvägsnätet, bland annat anslutningsparkering och hållplatsmiljöer, utvecklas också. Målet är att skapa sådana förhållanden att cykelåkning upplevs som lätt, bekvämt och tryggt. Samma faktorer är viktiga även för gångtrafiken, men betydelsen av en trivsam omgivning betonas ännu mer.

De regionalt viktigaste förbindelserna och de mest brådskande åtgärderna fastställs tillsammans med kommunerna och som en del av planeringen av trafiksystemet. Hållbar rörlighet främjas också genom planer för smart och trygg trafik som utarbetas tillsammans med kommunerna.

Anslagen för att utveckla infrastrukturen för hållbar rörlighet har varit otillräckliga redan under en längre tid, men när behovet av att stävja klimatförändringen ökar kommer betydelsen av dessa åtgärder att accentueras. I det praktiska arbetet syns klimatpolitiken redan som en liten tilläggsfinansiering för att bygga cykel- och gångförbindelser.

Minimering av miljöolägenheter

Miljöolägenheter som orsakas av trafiken, såsom buller, samt konsekvenserna för grundvattnet, luftkvaliteten och växthusgasutsläppen beaktas i all verksamhet. Fastän befolkningsmängden ökar borde man inte öka på mängden människor som utsätts för skadligt trafikbuller. I fråga om tung trafik försöker vi minimera olägenheterna i samband med planeringen av transportrutter för farliga ämnen. Den stora utmaningen för trafiksystemet och vägtrafiken är klimatmålen som ställts upp och som blir allt striktare. Utsläppen av växthusgaser från trafiken i Finland borde senast 2030 åtminstone halveras från 2005 års nivå.