Siirry sisältöön

Ingångssida Ekonomiska och verksamhetsmiljö Utsikter för väghållningen

Utsikter för väghållningen

Kuva liikenteestä läntiseltä Uudeltamaalta.

Planer fram till 2030-talet

Statsrådet har gett en redogörelse över den riksomfattande trafiksystemplanen för 2021–2032. Planen bygger på lagen om trafiksystem och landsvägar och den innehåller en årlig beräkning av anslagen för olika åtgärder inom väghållningen. På lång sikt utlovar planen en ökning av bastrafikledshållningens andel och inom bastrafikledshållningen även en jämn ökning av anslagen för skötsel och reparation av landsvägar. Dessa satsningar är nödvändiga för att minska reparationsskulden. Genomförandet av finansieringsprogrammet för planen beror dock i slutändan på de årliga ram- och budgetbesluten. De beslut som fattades vid ramförhandlingarna i april 2021 om nedskärningarna av anslagen inom kommunikationsministeriets förvaltningsområde från och med 2023 återspeglar väl osäkerhetsfaktorerna i ekonomin, även om anpassningsåtgärderna främst skulle fokusera på utvecklingsprojekt. Årtiondet fick dock en bra inledning och anslagen för 2020 möjliggjorde bland annat en förbättring av beläggningarnas skick på ett sätt som man borde eftersträva även under de kommande åren.

Klimatperspektiv i väghållningen

Med åtgärder inom väghållningen vid NTM-centralen i Nyland kan man främja hållbar mobilitet. I bakgrunden ligger trafiksystemplaneringen tillsammans med bland annat kommunerna, då vi identifierar objekten för att rikta åtgärderna så att vi uppnår bästa möjliga effekt. Konkreta exempel är förbättring av skicket på livliga gång- och cykelleder genom beläggning, satsningar på vinterunderhåll, anslutningsparkering för cyklar och andra små utvecklingsåtgärder för att göra det mer lockande att cykla och gå. Även nya förbindelser för gång- och cykeltrafik inrättas tillsammans med kommunerna, men finansieringen av dem är i regel endast möjlig som en del av separata program (bland annat MBT). Vårt mål är att i samarbete med kommunerna i den här liksom i den övriga väghållningen främja långväga trafik och skapa centrala förbindelser för den. Den ökade användningen av eldrivet, exempelvis när det gäller cykling, möjliggör längre resor för gång- och cykeltrafiken än tidigare.

Klimatkonsekvenserna under byggtiden kräver också uppmärksamhet. Det handlar exempelvis om utsläpp från arbetsmaskiner, energiförbrukning på byggarbetsplatser, som exempelvis material som används i beläggningsarbeten och konstruktioner och transportsträckorna för dem. Trafikledsverket utreder som bäst tillsammans med infrastrukturbranschen bästa praxis för att uppmuntra till minskning av utsläppen från arbetsmaskiner i entreprenadavtal och NTM-centralerna deltar i arbetet. I beläggningsentreprenaderna vid NTM-centralen i Nyland har man testat användningen av så kallad lågtemperaturasfalt för att minska energiförbrukningen. I byggnadsobjekt blir det däremot allt vanligare att till exempel använda betongkross som en bra kolsänka i konstruktionerna, om det finns tillgängligt i närområdena. Genom att utveckla planeringsanvisningarna tillsammans med Trafikledsverket kan alternativa och klimatvänliga byggnadslösningar i fortsättningen på ett mer systematiskt sätt än tidigare omsättas i praktiken i alltifrån planering till byggande och användning och underhåll av infrastrukturen.

Automatisering av trafiken

I framtiden kommer frågan om automatisering av körning och i synnerhet den redan påbörjade övergångsperioden att ha en betydande inverkan på väghållningen. Under övergångsperioden används traditionella fordon som föraren har full kontroll över i trafiken, men även i allt större utsträckning fordon som assisterar förare på olika nivåer av automatisering. Med tanke på planeringen av trafikmiljön och väghållningen är det viktigt att få en uppfattning om faktorer som främjar hanteringen av förändringen utan att kompromissa med säkerheten för någon som rör sig på vägen. Ur väghållarens synvinkel kan man redan nu se att det sannolikt i fortsättningen blir viktigare än tidigare att hålla många element i väginfrastrukturen som kan bedömas visuellt i gott skick. Som exempel kan man nämna vägmarkeringar, trafikanordningar och liknande, som när de är i gott skick hjälper de hjälpsystem som redan nu finns i fordonen att fungera på bästa möjliga sätt. För att skapa en vägmiljö som möjliggör mer avancerad automatisk körning krävs det fortfarande en hel del grundforskning. Under ledning av Trafikledsverket pågår ett projekt där man undersöker lämpligheten för automatisk körning på motorvägen sträckan Helsingfors-Tammerfors på rv 3. Samtidigt har man för avsikt att utveckla klassificeringen av servicenivån för vägnätet i hela Finland med hänsyn till automatisk körning. I statsrådets principbeslut om automatisering av transporter, som publiceras sommaren 2021, drar man på ett övergripande sätt upp riktlinjer för utsikterna för automatiseringen av trafiken i Finland.